Del 5: Nu är vi 2.
Det var på morgonen som jag vaknade av nånting som knastrade på fönstret jag klav upp och gick ut på balkongen och kollade ner och såg Linus stå där och vinka jag sa tyst hrj så mamma inte skulle vakna. Linus svarade hej och frågade om han fick komma upp. Han behövde inte ett svar utan han klättrade upp på en stege som var vid balkongen.
Jag klädde på mig snabbt och frågade Linus om det hade hänt nåt eftersom han måste ha stigit upp tidigt för att komma hit. Linus kollade ner mot golvet och sa nervöst:
- Jag vet inte hur man ska göra det här men..
Han la sina långa armar runt mig och kysste mig. Han kollade ner mot backen och undrade om det han hade gjort var okej. Jag svarade att det var helt okej jag var fortfarande väldigt chockad. Jag sa lite snabbt att jag måste göra ett snabbt telefonsamtal och han gick ut till hallen.
Hej Alexandra det är jag, Pao jag har en sak jag måste berätta!
- Aa vad är det Pao?
-Linus kom och han kysste mig!
- Vah?! Alltså mun mot mun inte fegt?
- Ne.. Han var lite nervös men han gjorde det!
- Vad kul Pao!:)
- Aa! Hejdå han väntar;)
klick
- Linus ska vi gå ut?
- Okej Pao:)
- Vars ska vi då?
- Följ bara mig Linus.
Jag skulle ta med Linus till ett fint och hemligt ställe.
När vi var framme så kysste Linus mig på näsan ocg frågade:
- Pauline jag vet att vi har varit vänner jätte länge och så.. Och nästan halva tiden av det som vi har känt varann så har jag varit kär i dig så jag undrar om du vill bli min?
Jag blev helt stum..
- Såklart!
Hela Linus sken upp och blev helt glad somom han velat säga det länge.
Jag älskar Linus och han älskar mig vi är nu tillsammans..
Kommentarer
Trackback
