Del 13: Klump i magen
Jag kollade ut ur fönstret i mitt rum och väntade på att Linus skulle komma med Lily i handen, men det skulle inte hända.
Jag lyssnade noga efter ljud, efter något ljud som skulle försöka få mig att lockas neråt, men ljudet kom aldrig.
Jag gick till en plats där många minnen funnits, Flyin Café.. Men inget var sig likt. Jag kom och tänka på den kvällen jag och Linus var här och åt och bara nån timme efter fick jag Lily, Lily min flicka som inte mer finns..
När Caféet stängt så vandrade jag upp på en klippa där jag och Linus varit. Vi hade bråkat och sen blivit tillsammans igen, det kom jag ihåg..
Jag kollade upp på månen, den var sönder precis som jag dem andra två delarna är borta, precis som med mig..
Jag skrek åt Gud att om han skulle ta alla jag älskar så kan han väl lika gärna ta mig med.
Jag hade stått och gråtit på klippan hela natten och tänkt på minnen Linus och Lily..
Jag hörde några bakom mig som andades tungt.
Jag svalde gråten och sa med lugnande röst:
- Vad vill ni?
Jag visste vilka det var.
Pappa kom fram och tog min hand.
Pappa berättade att han och mamma hade varit oroliga.
- Till och med mamma?
Mamma började gå, bort helt enkelt ifrån oss..
- Det var Anna som gjorde det mot Lily och Hannah, men hon var inte själv..
Jag kollade förskräckt på pappa och undrade vad han menade han harklade sig och började berätta:
- Innan du blev adopterad så hade vi ju Hannah, hon och Anna, din mor, bråkade väldigt mycket och en kväll när jag jobbade sent så blev din mor trött på Hannah och gjorde sig av med henne, och lät sig skriva en bok om att Hannah tagit självmord med 4 andra killlar.
- Innan du blev adopterad så hade vi ju Hannah, hon och Anna, din mor, bråkade väldigt mycket och en kväll när jag jobbade sent så blev din mor trött på Hannah och gjorde sig av med henne, och lät sig skriva en bok om att Hannah tagit självmord med 4 andra killlar.
För att ingen skulle märka att det var Anna som skrivit boken så sa hon att någon viss Argenius Jigger hade skrivit artikeln.
Anna blev väl trött på Lily också.. Det blev Linus också.
Linus?!
- Pappa vad menar du med Linus?
Pappa kollade på mig och undrade om jag inte märkt när Linus ''jobbat över'' att han alltid kom hem blodig.
- Men Linus sa ju att han hade begravt djur..
- Pauline hans offer var som djur.. Han var ett odjur.
Jag kunde inte andas nästan.. Linus och mamma var både mördare..
Jag undrade hur pappa kunnat veta allt det här..
så jag frågade honom.
- Pappa hur vet du allt dethär?
- Pauline jag är ett spöke eller en Ängel, jag lever igentligen inte..
- Pauline jag är ett spöke eller en Ängel, jag lever igentligen inte..
En timme senare..
Jag hade vandrat till en sjö..
Jag kollade mig omkring, min blick stannade vid vattnet för längst ner bakom en sten i vattnet stack det fram två händer.
Jag bytte snabbt om och hoppade i vattnet.
Men jag kunde inte komma så långt ner som liken var.. Jag fick lov att gå upp ur vattnet.
Jag klev sakta upp ur vattnet och hade min blick på liken.. Tänk om det var Linus, Lily.. Och Hannah!
När jag kom hem så skrek mamma på mig att jag inte skulle få bo kvar, men det skulle jag ändå.. Inte skulle jag låte mördaren fösa ut mig ur mitt eget hem, aldrig!
Jag skrek rakt ut utan att tänka mig för:
- Jävla mördare hur kan du?! FÖRST MÖRDAR DU HANNAH DITT EGET BARN SEN LILY !! Och hur kunde du tvinga in Linus i dethär?!
Mammas ögon svartnade till hon svarade såhär:
- Akta så det inte blir din tur snart, jävla unge!
Tänk om jag blir nästa offer..
Kommentarer
Trackback
