Del 12: Kan jag få vakna upp
Jag skulle gå och lägga mig efter en dags arbete med efterlysnings fixande, när jag bad till Gud om att jag skulle få tillbaka Lily. Lily är och var mitt allt jag skulle nästan inte kunna leva utan henne.. Men en chockande nyhet kommer snart att inträffa.
Pauline´s dröm
Jag var i laburinten och där i återvändsgränden stog min pappa som en Ängel. Det är alltid samma dröm.
Alltid samma blick som om han vill att jag ska gå till honom eller helt enkelt komma till honom.
Vi går mot varandra och han kollar på mig med en sorts blick. Han brukar alltid viska välj mig eller Linus..
Jag brukar alltid välja Linus men just den här drömen väljde jag pappa, han ler stort mot mig och viskar vi ses Pauline.
Sen försvinner han.
Jag drömmer och känner någon kolla på mig med svarta och mörka ögon som nästan borrar in i mig och jag glömmer aldrig bort den blicken.
Jag känner någon sätta sig på min säng och andas tungt.
Jag vaknade upp och nästan sprang till toan men nånting stoppade mig. Där stog han som en Ängel och kollade på mig med mörka ögon och han viskade precis som i mina drömmar:
- Hej Pauline, kul att se dig igen.
Tänk om ''drömmen'' inte var en dröm just då och att jag hellre valde ett hjärtlöst monster än min egen kille.
Tänk om ''drömmen'' inte var en dröm just då och att jag hellre valde ett hjärtlöst monster än min egen kille.
Jag ropade på Linus men fick inget svar. Pappa eller ''Ängeln'' viskade:
- Du valde mig kära Pauline.. Tack!
Allt blev svart. Som en gammal vana så svimmar jag när jag blir rädd eller nervös just nu var jag rädd.
Efter några minuter..
Telefonen ringde. Klockan var bara åtta så jag förstog inte vem som ringde såhär tidigt.
-Pauline Rosendahl.
-Hej Pauline! Det är polisassestent Lindh, vi har hittat din dotter och din kille.
Jag kände hjärtat bulta snabbare och snabbare.
- vi undrar om du vill träffa dem? Isånna fall möt oss vid Benrivagen 22 om en kvart.
Han la på. Om en kvart så skulle jag få träffa Linus och Lily! Mina älsklingar.
Jag gick upp på vinden för att leta efter min kamera så jag kunde fota Linus och Lily tillsammans.
Jag öppnade innehållet och såg hundra och hundra mynt guldkedjor och lampor som blänkte.
Det var just en gammal rostig lampa som fångade min uppmärksamhet.
Jag gick ner och hade hela tiden min blick på lampan, det stog nånting inristat som jag ville se vad det stog men det var för dammigt, så jag tänkte att jag kunde damma av den och kanske se lite bättre.
Hela lampan började skaka och ut kom en ande precis som i Aladdin. Anden sa att jag bara hade 1 önskning.
Jag funderade inte så värst länge, jag tänkte säga att jag ville att Lilyoch Linus kom hem fläckfria men nånting gjorde så jag bara skrek ut att jag ville ha sanningen. Jag ändrade mig på en gång efter jag hade sagt orden men Anden sa bara 1 önskning. Han knäppte med fingrarna men inget hände, Anden sa:
- Du vet redan hela sanningen, tyvärr!
Han åkte in tillbaka till lampan medans jag bad och skrek att han skulle ge mig en till önskning. Så mycket jag än putsade på lampan så kom Anden inte ut, det var hopplöst.
Jag kollade ner på klockan och såg att det var dags att åka.
Pauline åker ner till stället där hon ser en lapp som det stog grav 23 och 24 på. Pauline kunde inte fatta att dem var..
Döda.
Jag är nu själv, den ända fjärilen som vill räta upp sina vingar. Men just nu är det för mycket vatten för vingarna att klara av så jag kan inte flyga från mina bekymmer på länge. Men jag ska försöka.
Kommentarer
Trackback
